Kolla in klippet från svt.se så förstår ni vad jag menar (är med i minst en sekund haha!).

Nu har jag äntligen fått tag på en alldeles egen tavla av Cassandra Rhodin! Den ingår i kollektionen Animal Planet och finns att köpa på Cassandras hemsida. Nu längtar jag efter leveransen =) Tror jag får springa iväg på hennes utställning i Brunogellerian och njuta lite så länge..

Jag förstår inte rikigt hur jag har klarat mig så bra utan Sjöstaden innan.. Jag har ju i och för sig inte vetat bättre. Okej att flera av vännerna, de som redan bor där, gång på gång har uttalat sig om hur bra det är. SÅ bra att de till och med flyttat INOM Sjöstaden då det varit dax för större lya.

Jag måste ännu kalla mig för nyinflyttad och tro mig att jag blev förvånad då jag hörde mig själv yppa följande fras i söndags (på väg till brunch på Jimmy´s) ”A; jag vill aldrig flytta härifrån!”.

Fast det är ju så det känns.. Och självklart påverkar faktumet att jag har lyckan att få bo där tillsammans med mannen i mitt liv, som även han trivs och njuter =)

Ser fram emot många och långa sommarkvällar på vår norra balkong, smuttandes på ett glas rosé, i väntan på att solen ska gå ner långt bortom Fjällgatan på andra sidan vattnet..

Vårt hus i Sjöstaden, ett av de senaste tillskotten av modern arkitektur..

Jag såg på Tv4:as Nyhetsmorgon imorse. Faktum är att jag såg hela Nyhetsmporgon då jag för en gångs skull vaknade redan kl 06.00, utan väckarklocka! Dagens stora web-tips var boktipset.se, en sida där man kan registrera och betygsätta de böcker man läst. Jag hamnade sedan framför datorn och tänkte spana in sidan och så *vips* var jag fast! Efter att ha kollat vad som står i Fredrik Wikingssons, Alex Schulmans och Sigge Eklunds bokhyllor har jag nu börjat fylla min egen. När jag efter en stund skulle kolla in resultatet kan jag konstatera att min hylla mest består av barnböcker! Och jag som läser så mycket.. eller gör jag verkligen det? Nåväl, de 100 böcker som står där nu ska snart få några fler vänner..

Har alltid gillat bokhyllor sorterade på detta sätt..

Nu känns det att våren är här.. Jag har spenderat de senaste dagarna på Chalmers och vi har lapat sol på lunchrasterna, helt underbart och enegrigivande Visserligen har det hela tiden funnits tendens av en lätt snålblåst, men det får man ju räkna med i Göteborg

På kvällarna har jag umgåtts med ses-alldeles-för-sällan-vänner och ägnat mig åt min passion.. Med mina nya Nike +-skor och min iPod som sällskap har jag botaniserat i Göteborgs minidjungel av Vintage-affärer. Jag var i en igår som hetter just det, Vintage. Den ligger på Storgatan 35 (en tvärgata till Avenyn) och säljer förhållandevis dyr vintage i form av moderna märkes-kläder, skor-, väskor- och smycken. Rent och fräscht och en hyfsat intresserad ägarinna (?) som lite slött frågade om jag ville ha hjälp med något. Min outfit var ju som sagt gympadojjor accompagnerade med dunväst och jag tror att det påverkade hennes intresse för mig, tyvärr. Jag har en vag känsla av att om jag hade stolpat in i höga klackar och vintage-klädd till tänderna så hade hon säkert varit lite mer tillmötesgående. Summa summarum: dyrt men värt ett besök. Ett stort minus dock för öppettiderna: Vintage stänger, i likhet med alltför många butiker i Göteborg, redan klockan 18..

Efter nattens flygning vaknade jag sent. I min inkorg i telefonen låg flera meddelanden med beskedet om att flygbolaget Sterling gått i konkurs. I ilfart till datorn! Väl framme och inloggad kunde jag på flera nyhets-sidor läsa om bolaget och dess fall. SvD och aftonbladet avverkades snabbt, vidare till Dn. Till en början läste jag med öppna ögon men vart orden lider smalnar ögonen mer och mer. Min medkänsla för mina kollegor och kursare från bl.a. TFHS förbyttes snabbt mot agression då fokus läggs nästan endast på resenärerna. Att de anställdas löner för september och oktober månad inte kommer att betalas ut nämns snabbt medans man i ett flertal artiklar får följa stackars resenärer vars resor ställs in.

Misstolka mig icke nu, jag förstår verkligen att det känns surt att kanske ha åkt buss en hel natt för att passa ett flyg som nu visar sig vara inställt. Att man inte får några pengar tillbaka från just Sterling (dock från andra bolag eller sin bank) och att uttagen semester går till spillo är givetvis inte heller någe vidare, men tänk då en stund på hur det känns att inte kunna betala varken denna månads elle nästa månadens räkningar? Eller att dessutom ha ett lån på sin utbildning till pilot, inga små summor där inte!

Jag hyser i alla fall stort medlidande med de som nu drabbats, självklart avseende alla resenärer men framför allt alla anställda på Sterling..

Härom dagen kollade jag på ett svenskt tv-program på Kanal 5 som handlar om män. Dagens tema var nördar och jag satt här hemma i soffan och småfnissade åt de män som beskrevs som nördar. Ett utmärkande drag som återkom var att dessa nördar hade ett intresse som upptog mycket av deras tid, såsom lp-skivor, bilar, hemmafix.. ja ni förstår. Det var först senare som det slog mig. Herregud, jag är ju också en nörd! En riktig sådan!

Att jag skulle vara en flygnörd har jag redan dementerat så det behöver vi ju inte ens avhandla igen. Jag jobbar som pilot och är intresserad av flygplan, givetvis, men intresset ligger ändå på en vad jag skulle kalla för sund nivå. Hemmafixet däremot..

När jag köpte min lägenhet kallade ju mäklaren den för en ”oslipad diamant” som med lite slipning och färg skulle kunna ”bli en pärla”. När han sa dessa ord förstod jag inte riktigt vad han pratade om för jag tyckte ju att lägenheten var bra som den var.. Ja förutom klädkammaren som var en orgie i smutsvit betong och elfa-system (ja, jag fick nästan ångest av att gå in i den), men den skulle jag ju fixa det första jag gjorde. När jag ett par månader senare flyttade in i diamanten så tyckte jag fortfarande att den var bra men så upptäckte jag successivt småsaker som jag ville förändra..

Det började med en session i köket. Jag fick hjälp av en kär väninna att måla om inne i alla köks-skåp och det tog nog nästan en vecka i och med torkningstid och annat runt-omkring-fix. Ögonen vidgades ett snäpp och hux-flux hade jag satt tänderna i klädkammaren. Det hela hade ju kunnat avklaras i ett kick om det inte varit så att jag förälskat mig i en tapet som skulle bli till fondvägg. Denna gång drabbades pojkvännen och vips (nåväl några veckor senare) hade klädkammaren förvandlats från ångest-prång till ett mini-dressingroom med en brunskimrande fondvägg, en målad fondvägg i färgen pudermetallic, nya hyllor och stänger och två små byråer. Lycklig flyttade jag in mina kläder och andra pinaler och när jag äntligen kom ut ur klädkammaren så upptäckte jag att det nog behövdes en fondvägg i rummet också. Den hjälpsamma väninnan ringdes återigen in och övertalades att hjälpa mig och fondväggen smälldes upp på en eftermiddag (team-work, yeah!). Jag bedömde att de övriga väggarna i rummet inte behövde målas, de var ju ok som de var.. Tyckte jag då alltså. Men det var då.. Det dröjde nog bara nån vecka innan jag var igång igen. Väggarna i rummet spacklades.. och spacklades… och spacklades lite till och kläddes till slut med en obruten vit. Underbart, nu är jag klar!!! tänkte jag, men icke. Golvsockeln var ju inte målad än..

Ja ni förstår. En väggfast hylla, ett antal timmars slipande och målande och några kronor senare kan jag konstatera just detta: jag är en hemmafix-nörd!! Och som en vän nyktert konstaterade idag, då hon sittandes på min säng, inmundigades en kopp kaffe, studerandes mig vinglandes på en stege i full färd att måla fönster-foderna: ”Emelie, du kommer aldrig att bli klar med denna lägenhet! Du kommer liksom inte kunna bli helt nöjd!” Och jag som hoppats på att snart bli klar, jag som såg ljuset i tunneln någonstans där framme, jag började inse att det är just det som är grejen. Att fixa hemma är mitt ljus, min drivkraft. Det får mig att glömma tid och rum, att kunna stanna inne i slipdammet och de berusande målarfärgsångorna i timmar och åter timmar. Men vet ni vad? I LOVE being a hemmafixar-nörd! I JUST LOVE IT! 

Idag jobbade jag på NK för första gången på drygt en månad. Alltid lika kul och jag lär mig något nytt varje gång. Dagens viktigaste nykomling i kunskapsregistret var Ernst Billgrens nya kollektion för Kosta Boda, A Toast for New Friends (eller bara New Friends). Det är enligt mig en galen (vad annars när det gäller Billgren) och verkligt glädjespridande kollektion där Ernst sägs ha inspirerats av de glas han fick att dricka ur under sin barndom. Han har placerat djur och natur inuti glasen och jag får känslan av en svensk insjö.. Lite mytomspunnen, magisk, surrealistisk. Hittills har det t.ex. lanserats ett antal konstglas i 30 exemplars upplaga (prisex skål med and 75000 kr) och hittills två av sex glas (de andra fyra kommer under 2009). Se och njut =)

Delar ur Ernst Billgrens nya kollektion för Kosta Boda, New Friends. Bilden är hämtad från kostas hemsida och där finns fler smakprov ur kollektionen.

Idag var det dags för den årliga medicinska undersökningen som alla piloter genomgår, även kallad ”medical”. Jag är alltid nervös när det börjar bli dax. Jag drar mig för att beställa tid och när väl tiden är bestämd så går jag och är nervös tills dagen D är kommen. Dagen D var alltså idag. Blodprov, urinprov, synundersökning, vikt, reflexer och blodtryck är exempel på saker som testas. Vad är det då jag är nervös för? Jag vet egentligen redan att mitt blodtryck ligger allt annat än i farozonen, att min syn är rätt dålig på långt håll men blir alldeles utmärkt med linser och jag har svarat på de tusen medicinska frågorna många gånger nu. Jo, skräcken handlar givetvis om att det vid läkarbesöket finns en liten, en ynka liten men existerande risk att jag skulle kunna bli av med min flyglicens..

Väl på plats på Aleris flyg- och dykmedicinskt Centrum på Sabbatsbergs sjukhus släppte all stress och nervositet. Skräcken att hamna i den förmanande sköterskans klor (kommer ni ihåg skolsyster, inte alltid så förstående som önskvärt då man som generad 13-åring kom ner till henne och bad om en värktablett då man hade mens..) blev som bortblåst då jag blev hämtad i väntrummet av en vänlig sköterska. Läkaren Wille var en av de bästa jag träffat på, både flygsammanhang och övriga inräknat. SÅ nu kan jag pusta ut.. Ett år till på Flight Deck, and many more to come..

Scrubs- nästan som på riktigt

Det blev en bra kväll, men en otippad sådan. För det första så kan jag räkna på en hand antalet gånger jag har varit ute en söndag. Att vara ledig en måndag brukar vara Restaurangfolket ”förunnat”, men numera är ju även mitt schema allt annat än måndag-till fredagstrist. Å andra sidan så innebär det ju en del helgjobb, så även kommande helg. Hur som helst så åkte Fatiha och jag igår kväll  till Hälsingborg (som numera ligger på Mäster Samuelsgatan 60) för att testa deras nya söndagsklubb Familjen.Tanken är att man ska känna sig som att man är hemma i sitt familjära vardagsrum, in a good way alltså. Det bjöds premiärmässigt på Champagne och små fisk- och skaldjurssnittar, och vem blir inte glad av det Grym musik dessutom! En av kockarna kom och berättade om deras meny-koncept. De har tre teman, Hav, Gård och Skog och de byter ut sin meny var tredje vecka. Tre- eller sexrätters (avsmakningsmeny) är grejen och man får betala 385 kr för en trerätters. Med tanke på den kvalitén som krogen verkar ha så tycker jag att det lät mycket prisvärt!

Efter Hälsingborg bar det av till Cafét, men det är inget ställe jag kan rekommendera att gå till en söndag.. Att betala 180 kr i inträde är ett skämt (att betala överhuvudtaget är ett skämt). Jag fick känslan av en riktig finlandsfärja där dokusåpakändisar trängs med hockeyspelare och fotbollslag. Summa summarum: ett rikigt bottenbetyg!

Hälsingborg på Mäster Samuelsgatan